När jag var liten, fanns inte internet. Detta innebar att man fick lov att stilla sitt musikbehov genom att
spela in musik på kasettband från Tracks på lördagarna.
eller att man fick lov att gå till Skivaffären och köpa CD-skivor.
Att spela in från Tracks var inte speciellt roligt eftersom man hela tiden fick vara beredd på att pausa inspelningen när den fåniga P3-jingeln bröt av mitt i låtarna, eller om, hemska tanke, något hemskt som Vikingarna och deras "Guldbruna ögon" lurat in sig på listan. Att köpa skivor var dyrt. I början kostade en skiva typ 119-139 kr, sen smyghöjdes priserna undan för undan och helt plötsligt kunde en skiva kosta 199 kr. Inte okej. Speciellt inte om man är en liten fjortis som dessutom måste köpa coola affischer, smink och kläder och lever på en snålt tilltagen månadspeng... Förutom "normal" musik som Green Day, Madonna, Offspring, Prodigy och Millen Colin så vart det en hel del Hip Hop skivor. Favoriterna var 2pac, Cypress Hill, Snoop Dogg och Dr Dre. Var man tjej så var det ju som ni kanske förstår inte helt okej att lyssna på sån här musik. Nåväl. Här kommer några av mina favoriter som jag hade, mmmm :
Ola Hammarström: Ni kan vara ballast i stan nu med! Bara den av er som är förrymd tar sig hem till "stan" ;) Ohm i helgen!
Johanna: Haha
Roligt att du hittat hit! Jag är frilansande skribent, fotograf samt modell och skriver både om det som faktiskt händer och sådant som inte händer. Observera alltså att den här bloggen inte alltid stämmer överens med den s.k. verkligheten. Lämna gärna en bloggkommentar eller kontakta mig på nicemailsonly@gmail.com om du har några synpunkter. Trevlig läsning!
